Jag tog detta foto från Portugal den 3 april 2020, fyra dagar före den största supermånen under 2020. Världen befann sig under covid-nedstängning. Jag tror att detta är månen vid det mest observerade ögonblicket i dess historia. Aldrig tidigare har så många människor varit vid liv, cirka 7,8 miljarder. Aldrig tidigare har så många varit isolerade samtidigt; mer än hälften av världen stannade hemma den våren. Himlen var klarare än på decennier, med mindre trafik och industri. Försäljningen av teleskop sköt i höjden det året. Miljontals fönster, ett objekt ovanför dem alla.
Månen visar alltid samma sida mot jorden. Den är tidvattenslåst, så vyn på detta foto är den exakta vyn som alla människor som någonsin levt har sett. Tolv människor gick på den mellan 1969 och 1972. Vissa tvivlar fortfarande på det, men laserspeglarna de lämnade efter sig ger svar varje natt. Tredje parter som Indiens Chandrayaan-2 och NASA:s LRO har fotograferat landningsplatserna, flaggorna och månfordonens spår från omloppsbana. Månen rör sig bort från jorden med 3,8 cm per år, vilket mäts med just dessa speglar. Den stabiliserar jordens lutning; utan den skulle våra årstider vara kaotiska. Den möjliggjorde ett stabilt klimat och det liv vi känner till. Ett dygn på månen varar ungefär en månad i jordtid. Dess gravitation rör haven, det är fysik. Dess inflytande på hur vi föds, hur vi tänker och hur vi beter oss har studerats många gånger och aldrig bevisats. Det som är sant är sant, det som är tro är tro. Den reflekterar bara cirka 12 % av solljuset som når den, ungefär som sliten asfalt, och den har varit det viktigaste ljuset under våra nätter sedan tidernas begynnelse, genom att låna ljus. Den natten var det helt enkelt samma perspektiv för många.
Ett perspektiv, gemensamt för alla raser, åldrar, kulturer, religioner och länder.